Lördagshäng
Det luktar grill i Sandudden. Det är ett sommarlöfte om något! Solen gassade på dagen men nu är det blixtar och dunder!
Vincent vår älskade son, känslomänniskan i vår familj. Högt och lågt! Heaven and hell. Han sprang ner till en kompis dom ska leka krig. Svårt det där med leksaksvapen, jag tycker att vi har ju en sund-distans-inställning till vapen. Vattenkrig, minecraftsvärd, nerfpistoler, knallpulver... Jag gillar det inte.
Alice roar sig själv, hon är en riktig kul tjej, hon sjunger och pysslar, springer omkring, leker och lever livet! Lyckligt ovetande om alla svin som finns.
Förövrigt, Har vi haft en riktigt omtumlande vecka, jag har haft svinmycket på jobbet, barnen har längtat efter ledigheten i evighet, men trötta barn ska upp och iväg på diverse ställen.
Vi har kämpat i den otroliga känslobergodalbanan med barn som är annorlunda, att förstå och nu lära oss vad allt betyder.
Jag grubblar och funderar. Jag vet att jag kommer på det. Jag är helt säker på det. Det är en trygghet.
Jag är dock lite rädd att bägaren rinner över.
