Norge nästa...

Imorgonbitti åker jag till Norge för att gå en ledarskapsutbildning. 3 dagar blir jag borta.
Det känns i hjärtat att jag ska åka ifrån Vincent. Jag vet ju att han har det hur bra som helst med Fredrik så det är inte tungt av den anledningen. Jag blir mer rädd att det händer mig något och att jag inte kan vara där för honom.
Jag blir lite flygg-rädd-nojjig, jag måste säga "hej då" ordentligt och pussa och krama båda killarna tills dom storknar. Jag ska iväg 5.45 imorgon så det blir inga mängder pussar vid den tiden. 1 eller 2 kanske.
Jag skickar "jag älskar er" SMS precis innan avgång meddelar Fredrik vilka flight nummer som gäller och tider.
Han bryr sig föga men visar ändå respekt och gullar och lugnar....

Så alla ni där ute.
Om mitt plan kraschar imorgon så älskar jag er alla. Nästa alla iaf. ;-=

En vanlig vattenpöl

#1 - - Anonym:

Vi älskar dig oxå:-) Camsa

#2 - - Pernilla:

Jag är likadan när jag ska iväg. Varje gång. Vänjer mig aldrig.



Flyg lugnt och hoppas du får en givande utbildning! kram!

#3 - - Åsa:

Älskar dig också!

Hoppas du har det bra i grannlandet!

#4 - - AnnaPanna:

Jag vänjer mig heller inte. Nu flyger jag inte så ofta heller men ändå.

Lite flygrädsla är nog bara sunt. :-)



Ha de!



;-)

Anna

#5 - - Millan:

Usch, det ar jobbigt nar man lider av lite separationsangest. Samma har! Jag har dock lite svarare om jag och Ben mot formodan skulle ta oss nagonstans utan barnen. Plotsligen blir huvudet fullt av angesttankar pa hur det skulle bli om vi bada forsvann... hemska tanke!

Men du, jag gissar att det gatt jatte bra och nu kommer du val snart hem igen! kram